Aktuellt användningsområden nyhetsarkiv vad är hampa? hampans historia hampodling idag om nätverket pressklipp länkar bilder litteratur drogfrågan försäljning Kontakt       kontakta oss: info@hampa.net webdesign Staffan Nilsson © Hampanätet 2003 uppdates Jürgen Gabrysiak

Resumé från den internationella naturfiberkonferensen ”FIBRE 2002”
Av Susanne Gerstenberg - Hampanätets ordförande

Den internationella naturfiberkonferensen i Tyskland hade som underrubrik ”Produktion, tillverkning och användning av naturfiber” och anordnades av Institut für Agrartechnik Bornim (www.atb-potsdam.de) i Potsdam utanför Berlin den 10-11 september 2002.

Varför lin? Varför hampa?

Isoleringsvärdet för naturfibermattor är lika bra som för glas- och mineralullsisolering och hälsoriskerna (som cancer) obefintliga. Naturfiberförstärkningar och paneler av naturfiber i t ex bilar, flygplan och tåg gör fordonen 20% lättare än plast och glasfiber, därmed minskar bränsleförbrukningen. Inom klädindustrin kunde de inhemska växtfibrerna vara ett viktigt komplement till bomull och syntetfiber. Anledningen till att det ännu inte är så i praktiken är att marknaden är för begränsad och framställning av naturfibrer är än så länge för dyrt.

På naturfiberkonferensen i Potsdam talades det lin och hampa i två dagar på en mycket hög kunskapsnivå. 46 forskare och företagare från Tyskland, Kanada, Polen, Ukraina, de skandinaviska länderna (inte Norge) och Frankrike höll sina anföranden i jämn takt från morgon till kväll och sedan fortsatte de drygt 150 deltagarna att prata växtfiber under kvällen vid en stor buffé och under en båtutflykt på Berlins vattendrag.

Växtfiber kan brytas ner utan utsläpp, de är koldioxidneutrala till skillnad från oljebaserade produkter. Miljöministern från delstaten Brandenburg och en regeringsrepresentant från Berlin påminde i sina inledande anföranden om den nyligen avslutade miljökonferensen i Johannesburg där växtfibrernas betydelse för en uthållig värld hade kommit på tal. Men deras positiva ord - drygt en vecka före det tyska parlamentsvalet - kunde inte dölja att EU har försvårat möjligheterna för den nya fibermarknaden genom att sänka arealbidragen för lin och hampa till halva beloppet efter bara sex år. Ett dråpslag för en ny industrigren som fortfarande befinner sig under uppbyggnad. ”Detta är oförsvarbart” menade initiativtagaren till konferensen, Professor Christian Fürll. En ljuspunkt är dock att hampan nu får skördas en månad tidigare, före utblomningen. Detta var hittills förbjudet p g a rädsla för ”drogfusk” med blommorna. En tidigare skörd förbättrar utgångsläget för fiberkvalitén.

Konferensen omfattade vitt skilda områden som till exempel fiberproduktion i olika länder och världsdelar, främst Kanada och USA samt den industriella användningen av fiberprodukter och deras acceptans hos kunden (ett svårt kapitel enbart p g a priset).

Flera föredragshållare från Kanada och Tyskland redogjorde för utvecklingen av kompositmaterial med växtfiber - kanske kan vi få se datorer i framtiden med huven tillverkad av lin- och hampakomposit! Mycket tid ägnades också åt att diskutera olika skördemetoder, maskinutveckling samt fiberberedning och lagring. Principiellt kan samma maskiner användas för lin, hampa eller andra växtfibrer. Deltagarna hade tillfälle att se en maskinanläggning i arbete som Institut für Argrartechnik själv har utvecklat. I den kan ickerötade fibrer beredas, vilket är en klar ekonomisk fördel. Rötningen, dvs torkningen på fältet som första etapp i fiberberedningen, är nämligen tidskrävande och helt beroende av väderleken.

Fyra forskare representerade Skandinavien. Bodil E Pallesen från Landbrugets Rådgivningscenter i danska Århus presenterade tillverkningen av en fjädrande fiberisoleringsmatta med 5% syntetfiber. Den är billigare än jämförbara produkter från Tyskland menade hon stolt. Daniel Nilsson från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala beskrev sin forskningsmodell av hur linhalm reagerar på vätska och torka. Bengt Svennerstedt från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp rapporterade om utfallet av de gångna årens odlingsförsök med industrihampa i olika delar av Sverige. Antti Pasila från universitetet i Helsingfors beskrev utvecklingen av industrihampa som råmaterial för pappersmassa. Kompositplattor av hampa med samma egenskaper som plywood tillverkas också på försök i Finland. Som så många andra på konferensen beklagade Pasila de höga kostnaderna kring skörd, beredning och lagring. Vilket kan ses som ett direkt resultat av sjuttio års försummelse av maskinutveckling; alla innovativa investeringspengar har lagts på bomull och syntetfiber!

”Alla vi som sitter här arbetar åt samma håll” sade Christian Fürll i sitt avslutningstal. ”Alla har vi det mycket kämpigt. Vi vet att naturfiber kan skapa arbetsplatser. Det poängterades på konferensen i Johannesburg. Vi måste förbättra fiberkvaliteten, få till en kvalitetsmärkning och standardisering samt utmana marknaden med attraktiva produkter som kunden tycker om” menade Fürll.

Dessutom kan vi inte komma ifrån att politikerna måste ändra skattesystemet. Högre ekologiska skatter på borde införas på bränslen vilket utmanar bilindustrin till att konstruera lättare, växtfiberförstärkta fordon. Detta borde vara en självklarhet efter ”Johannesburg”.

Susanne Gerstenberg - ordförande i Hampanätet

Tillbaka till senaste nytt