Papper

Vissa sorters cannabisväxter kan bli så höga som sex meter eller mer under en säsong. Omkring 77% av hampstängelns vikt utgörs av blånor som först utgjorde en restprodukt när man utvinner fibrerna men som sedermera blev till råvara i pappersindustrin.

USA:s jordbruksministerium (USDA) rapporterade 1916 (Bulletin No. 404) att en yta på 0,4 hektar under årligt bruk under tjugo år, kunde producera så mycket massa för papperstillverkning som motsvarande 1,66 hektar skog under samma period. Denna process skulle kräva endast mellan en fjärdedel till en sjättedel så mycket svavelbaserade syror och andra kemikalier som krävs för att bryta ner det klistriga ligninet som sammanbinder fibrerna i massan. Om man dessutom använder soda kan användandet av kemikalier undvikas helt. Till skillnad från den träbaserade pappersindustrin så behövs inte klorblekning vid tillverkning av hampapapper, vilket leder till att utsläppen av dioxiner i vattendragen kan minskas betydligt.

Hampa innehåller 4-10% lignin, medan träd innehåller 18-30% lignin. Sålunda tillhandahåller hampa fyra gånger mer massa med en samtidig förminskning av utsläppen mellan 4-7 gånger.

När nya lönsammare maskiner för utvinning av hampfiber och tillvaratagandet av massan kom i bruk i USA under 1930-talet blev hotet stort mot den nordamerikanska skogsindustrin som försåg pappersbruken med cellulosa. Hearst Paper Manufacturing Division, Kimberley Clark, St. Regis var bara några av de stora bolagen som plötsligt såg en framtid med miljardförluster och möjlig bankrutt.

Detta sammanföll också med att DuPont tog patent på nylon 1937 och andra metoder att utvinna olika plastmaterial ur olja och kol, liksom nya sulfat/sulfitprocesser för att tillverka pappersmassa av cellulosa vilket, enligt företagets egna arkiv, skulle utgöra 80% av deras totala produktion under de kommande femtio åren.

Hade inte hampodlingarna förbjudits hade 80% av DuPonts verksamhet aldrig kommit igång, vilket förmodligen hade räddat de flesta av nordvästra och sydöstra USA:s vattendrag från den enorma nedsmutsning de utsatts för under 1900-talet. Om situationen hade varit densamma i Europa kanske Östersjön hade kunna räddats från den långsamma kvävning den nu utsätts för.

Hampodlingarna kunde också ha räddat en stor del av USA:s levande familjejordbruk och förmodligen även ökat deras antal, trots den stora ekonomiska depressionen under 1930-talet.

Skogsdöden kan vara ett symptom på försurningen av markerna, det finns även indikationer på att hålen i ozonlagret kan exponera växtligheten och skogarna för skadliga doser av ultraviolett strålning. Hampa tillför jorden näring och dessutom trivs växten bra i förhöjda ultravioletta strålningsvärden (Alan Teramura, University of Maryland, enligt en studie publicerad i tidskriften Discover september 1989).

Papper av hampfiber är starkare och håller bättre att vikas än papper av träfiber. Kartong av hampa håller längre och har fler användningsområden än motsvarande av träfiber eller plast.

Hampa har i alla tider använts för att öppna upp nya marker för odling, som en gröda att odla på marker i träda och även efter skogsbränder för att förhindra jorderosion och förlusten av vattentäkter. Även näringsfattiga, hårda och överarbetade marker gynnas väldigt av en säsong med odling av hampa.

På trettio dagar växer hampaplantans rötter 25-30 cm ner i jorden, vilket kan jämföras med de knappt 5 cm långa rötterna hos t.ex. råg och korn.

I den norra delen av England finns sedan flera hundra år hemliga kungliga odlingar av hampa. Syftet med dessa är att ha tillgång till ett högkvalitativt råmaterial för att trycka de brittiska pundsedlarna. Kanske är en av anledningarna till att britterna inte omedelbart vill byta ut sin traditionella valuta mot euro att drottningen måste hitta andra användningsområden för sina hampodlingar.

Dessutom gör hon sig rätt bra tryckt på hampa!